Om lågt blodtryck

Lågt blodtryck beror på en blandning av ens gener och livsstil och är i de allra flesta fall, helt ofarlig. Att ofta känna att det svartnar för ögonen när man reser sig snabbt är ett vanlig tecken på att blodtrycket är lågt.

Vad är lågt blodtryck?

Lågt blodtryck benämns vanligen hypotension eller hypotoni. Tillståndet kan ha flera olika orsaker och symtom. Vanligast är det bland personer som är långa, smala och unga. För det mesta är det helt ofarligt, men ett långvarigt hypotensivt tillstånd kan ge skador på organ eller, i unika fall, leda till döden genom fallolyckor.

Bästsäljande blodtrycksmätare

Blodtrycket förändras genom livet

De flesta med lågt blodtryck känner inte av det alls. Inte sällan kan en person leva med lågt blodtryck i flera år utan att uppleva några större besvär. Däremot kan symtomen bli allvarligare och mer svårhanterliga högre upp i åldrarna. En persons blodtryck är inte konstant genom livet. T.ex. kan en persons blodtryck försämras med åren och också förändras som en följd av yttre faktorer. En sjukdomsperiod kan göra en person mer stillasittande än vanligt vilket påverkar blodtrycket. Därför är det viktigt, om du misstänker problem med blodtrycket, att det mäts vid flera tillfällen. Gärna i samband med att du ligger ner och sedan ställer dig upp.

För den som upplever ett behov av att ha en regelbunden kontroll finns flera hjälpmedel, som bland annat blodtrycksmätare, som du kan använda hemma på egen hand.

Så mäts blodtrycket

”Blodtryck” är en benämning på det tryck som driver blodet genom sin bana. Det anges millimeter kvicksilver (mm Hg) alternativt i kilopascal (kPa), där 1 mm Hg är den samma som 0,133 kPa.

Vilket blodtryck kroppen har bestäms av hur stor blodmängd som pumpas ut från kroppen i förhållande till motståndet i blodbanan. De stora kärlen nära hjärtat har det högsta blodtrycket, medan de små venerna längst ut, som leder blodet tillbaka till hjärtat, har det lägsta. Trycket närmast hjärtat vid sammandragning kallas systole eller övertryck. När hjärtat slappnar av kallas trycket diastole eller undertryck. Det systoliska trycket skrivs ut först och sedan det diastoliska. (ex. 120/80)

Vilket blodtryck räknas som lågt?

Om det systoliska trycket, hos en vuxen person, ligger mellan 120-140 mm Hg räknas det som normalt blodtryck. Om det systoliska trycket, i genomsnitt, befinner sig under 90 mm Hg räknas det som lågt blodtryck. Denna gräns är dock inte allmänt vedertagen och det råder diskussion om hur lågt respektive normalt blodtryck ska definieras. Vidare så är en persons blodtryck något individuellt och vissa har lägre blodtryck än andra. Dessutom kan blodtrycket förändras under dygnet och beroende av aktivitet.

Skriver man även ut det diastoliska trycket är ett normalt blodtryck 120/80 och ett lågt blodtryck, under 90/60.

Hur upplevs det låga blodtrycket?

Vanligtvis ger lågt blodtryck inte några symtom och behöver därmed inte behandlas. En del personer som känner besvär av lågt blodtryck kan drabbas av blodtrycksfall. Det inträffar när man ställer sig upp häftigt och blodtillförseln till hjärnan minskar för fort. Det kan göra att man blir yr och illamående, får kraftig huvudvärk och blir svimfärdig eller trött. I svåra fall kan detta tillstånd uppstå även när man ställer sig upp försiktigt eller står för länge i en kö.

Så kan du höja ditt blodtryck

Upplever man problem med värdet på sitt blodtryck går det att förbättra med enkla medel. Genom att ändra sina kostvanor som till exempel att dra ner på sockret eller äta mer grönsaker kan göra nytta. Lika så kan ökad aktivitet i form av regelbunden motion och frisk luft göra att man mår bättre.

Att göra olika förändringar i sin livsstil kan säkert upplevas som besvärligt för många. Tyvärr så är det också nödvändigt för att slippa uppleva de begränsningar ett lågt blodtryck kan medföra. De fysiska, påtagliga besvär lågt blodtryck kan föra med sig gör en person påmind om sin egen bräcklighet, och det kan vara svårt att göra de livsstilsändringar som krävs på egen hand. Då kan istället medicinering vara en början på förändring. Läs mer om hur du höjer ditt blodtryck här.

När ska man söka vård?

Enligt vårdguiden behöver man inte söka vård om man inte har några som helst symtom av det låga blodtrycket. Däremot bör man kontakta vårdcentralen vid yrsel eller liknande problem. Har man dessutom några av nedanstående symtom bör man ringa 112.

• Besvär att andas eller ont i bröstet.
• Har svårigheter att tala.
• Ansiktsdomningar eller att ensidig förlamning.
• Kräks eller blivit mycket illamående.

Är man osäker kan man alltid ringa sjukvårdsupplysningen.

Varför får man lågt blodtryck?

Det finns i regel två olika sorters lågt blodtryck. Det ena är ett konstant lägre blodtryck som kan orsakas av bland annat sjukdomar, mediciner, genetiken eller åderbråck. Den andra typen kallas för ortostatisk hypotoni och är ett lägesbetingat lågt blodtryck. Det är detta som känns när man reser sig hastigt och upplever yrsel och att det kan svartna för ögonen. Läs mer om vad som orsakar lågt blodtryck.

Lågt blodtryck på grund av sjukdomar och andra yttre faktorer

Är blodtrycket allt för lågt och beror på en sjukdom eller på en medicin bör den ursprungliga orsaken behandlas i första hand. Några vanliga sjukdomar som kan göra så att blodtrycket sänks under tid är: Parkinssons- och Addisons sjukdom, diabetes, hjärtsvikt och även sjukdomar som minskar flödet i benens vener, så som åderbråck.

Förutom självklara sjukdomar kan även medicin som diuretika, parkinsonmedicin och blodtryckssänkande mediciner sänka blodtrycket, men oftast beror blodtrycket på något genetiskt och kan även ses i närmsta familjekretsen. Har man ett genetiskt lågt blodtryck som inte ger symtom ska man inte behandlas, då detta är främjande för hälsan på sikt.

Ortostatisk hypotoni (lägesbetingat lågt blodtryck)

Lägesbetingat lågt blodtryck klassas normalt som ett lågt blodtryck som uppstår i stående ställning, så pass så det ger symton. Ett exempel på detta är när man hastigt stiger upp ur sängen på morgonen och det svartnar för ögonen. Detta beror på att blodtrycket sänks så pass att hjärnan inte får tillräckligt med blod. Faran med detta är att man i värsta fall kan svimma och slå sig, ibland rejält.

Ortostatisk hypoteni ökar ju äldre man blir på grund av mekanismerna som reglerar trycket i blodet blir långsammare med åldern. Detta gör att fallolyckorna på grund av blodtrycksfall också ökar ju äldre man blir. Dessutom blir skadan oftast värre, då en gammal kropp inte klarar av smällen i samma utsträckning som en ung och frisk kropp.

Vad ska man göra om det svartnar för ögonen?

Märker man att det börjar svartna för ögonen kan man, enligt webbdoktorn, snabbt böja ner huvudet eller sätta sig igen. Dessutom kan det vara bra, om man ofta får blodtrycksfall, att få upp blodtrycket redan innan man reser på sig. Detta kan man göra genom att ”värma upp” innan man reser på sig, och genom att inte resa sig lika plötsligt.

Enkla sätt att få ett mer jämt och stabilt blodtryck

Som tur är finns det flera bra och relativt enkla sätt att höja och stabilisera sitt låga blodtryck. Det vanligaste är att ändra sin kost, och levnadsvanor. Ökad motion, och att äta bra och regelbundet gör en stor skillnad. Stödstrumpor har också visat sig kunnat fungera bra, och bör helst då sättas på redan innan man stigit ur sängen på morgonen. Stödstrumpor ökar det venösa återflödet och ger därför ett bättre blodflöde i benen, och har speciellt bra effekt hos personer med åderbråck.

Även lakrits, och salmiak höjer blodtrycket, genom att påverka saltbalansen i kroppen och på så sätt hålls natrium kvar längre, som i sin tur binder vatten. Vattnet gör så blodvolymen ökar och därmed ökar också trycket.

Får man ändå inte bukt med sitt låga blodtrycket finns medicin som fungerar bra. De vanligaste medicinerna mot lågt blodtryck är Orstanorm, Effortil och Florinef.

Populära blodtrycksmätare